Uthyrningen av Rådhuset strider mot detaljplanen?

Rådhuset stod färdigt 1805 och är ritat av slottsbyggmästare Isak Rosén.

Föreningen för byggnadskultur i Kristinehamn har enligt en notis i Värmlands Folkblad den 22 april 2008 begärt att Länsstyrelsen i Värmland granskar hur Kristinehamns kommun har hanterat frågan om att hyra ut Rådhuset till ett privat företag.

Detaljplanen från 1987 säger att Rådhusområdet endast skall användas för allmänt ändamål. Föreningen ifrågasätter att byggnaden nu hyrs ut till det privata företaget Medhelp. Rådhuset har tidigare använts som stadsmuseum och konsthall.

– Att skydda och vårda vår kulturmiljö är en angelägenhet som vi alla har ansvar för, säger Kerstin Stenberg, ordförande i Föreningen för byggnadskultur, i en artikel i Kristinehamns lokaltidning, nr 4, april 2008.

Rådhuset är en del av stadens kulturarv, som tidigare generationer skapat. Vi bör ägna dem en ödmjuk tanke.

Rådhuset stod färdigt 1805, ritat av slottsbyggmästare Isak Rosén och byggt på den tomt där det på 1600-talet låg ett tidigare rådhus. Under 1800-talet var rådhuset säte för stadens styrelse, borgmästare och rådmän. När invånarantalet 1865 uppnått 3000 var staden skyldig att välja stadsfullmäktige. Den samlades i stora rådhussalen, tills nu konsthallen.

Efter 1915 flyttade de styrande över till nuvarande Stadshotellet och polisen flyttade in i Rådhuset. Kommunen fick ta över Rådhuset 1977 och den såg det då både som en möjlighet och som sin skyldighet att ge sina kulturarbetare goda möjligheter. Östra Värmlands konstförening och Kulturnämnden skapade en konsthall 1979 och Hembygdföreningens samlingar ställdes ut. Ett stadshistoriskt museum öppnades 1992 och kompletterades senare med en ”skaparsal” för skolornas elever.

– Att vi nu skall avhända oss Rådhuset är ofattbart. Det handlar enligt uppgift om 2,6 miljoner kronor. Det finns bidrag för sådana kulturvårdsinsatser, säger Kerstin Stenberg.

Hennes frågor är många:

• Hur tänkte fastighetschefen Jan Wetterstrand när han föreslog uthyrning av Rådhuset?

• Hur tänkte våra förtroendevalda när de gick med på förslaget?

• Varför var det så hemligt att ingen dialog med brukarna kom till stånd? Konstnärerna visste inget, Hembygdsföreningen inte heller. Kulturchefen Reidun Westman ställdes inför fullbordat faktum

• Hur har demokratin fungerat när det gäller vårt Rådhus?

– För mig är det självklart att ställa upp för sin hembygd och jag tror att så är det för de allra flesta, sammanfattar Kerstin Stenberg.

Men hur är det med fastighetschefen Jan Wetterstrand och de förtroendevalda?