Kulturartikel i NWT om ett bevarande av Björneborgs unika masugnar

Industriminnen och byggnadsminnesmärken i Björneborg kan medverka till att orten för framtiden bevarar sin ställning som kulturbygd och inte förvandlas till enbart en trivial och själlös förort till Kristinehamn. Detta ansvar bör vi och samhället – också för vår egen skull och för framtiden – ha råd att visa de många generationer som levt, arbetat och strävat i Björneborg, skriver docenten Svenolov Lindgren i en synnerligen välskriven artikel på kultursidan i Nya Wermlands-Tidningen den 25 april.

Björneborgs hembygdsförening har i sitt aktuella medlemsblad för april 2008, på samma sätt som också Föreningen för byggnadskultur, visat på den orimligt bristfälliga hanteringen av vården och skyddet för ett unikt historiskt kulturminne, skriver Lindgren.

Scana Steel Björneborg AB vill nu riva de gamla masugnarna.

– Rivningslov har erhållits och vi avser att starta rivningen snarast. Vi anser därmed saken för vår del vara utagerad, säger verkställande direktören Ingvar Winbo till Föreningen för byggnadskultur.

– Utifrån ett lokalt perspektiv är masugnarna i Björneborg unika, säger Mattias Libeck, industriantikvarie vid Värmlands museum i Karlstad.

Positionerna förefaller i nuläget låsta och tiden förefaller rinna iväg för de gamla masugnspiporna i Björneborg. Föreningens hopp står nu till att VD Ingvar Winbo lyssnar till kritiken och omvärderar sitt tidigare rivningsbeslut.

Winbo är en synnerligen kompetent företagsledare och inser säkert vilken goodwill han och företaget skulle kunna vinna på att medverka till ett bevarande. Och om viljan finns kan säkert de gamla industriminnena få fortsätta leva som symboler för den stolta industritraditionen i Björneborg, sida vid sida med dagens blomstrande industri.

Än finns det hopp för Björneborgs anrika masugnspipor.

 

Denna artikel är publicerad på kultursidan i Nya Wermlands-Tidningen den 25 april 2008, och i  Nya Kristinehamns-Posten den 25 april 2008, samt i förkortad form i Nerikes Allehanda den 29 april 2008 och i Värmlands Folkblad den 7 maj 2008.