Litauens huvustad Vilnius har av kulturkommissionen i Bryssel utsetts till Europas kulturhuvudstad 2009. Vilnius är den första staden från de postsovjetiska länderna som har fått denna ära.
Vilnius har valts för att vara en stad där den gamla europeiska kulturtraditionen möter nya utmaningar och den moderna kulturen. Genom tiderna har Vilnius varit en öppen stad med litauiska, polska, ryska och judiska inslag där olika kulturer möts.
Europas kulturhuvudstad kom till år 1985 på initiativ av Grekland och anordnas nu för 24 året i rad. Olika städer har haft denna titel, främst för att uppmärksamma Europas kulturella mångfald och för att främja kultursamarbete.
Gamla staden, Vilnius
Bild: Wikimedia Commons
Litauens huvudstad Vilnius har närmare 600 000 invånare och är en stad med närhet till skogen; 30 procent av stadens yta består av skog. Staden är också rik på arkitektur och har bland annat fyrtio gamla kyrkor.
En omfattande samling av bilder med svensk text av byggnader och bebyggelse i Vilnius visas på Internet av Jörgen Städje.
Šnipiškės är en stadsdel som funnits sedan 1600-talet, men som snart inte finns längre. På 1840-talet var det en lantlig idyll på bekvämt ridavstånd från stora staden. Rafaels-kyrkan står kvar, men det lilla kapellet med helgonbilden är borta. De flesta av husen är från 1800-talet och kullerstensgatorna kan förleda oss att tro att vi befinner oss i en liten by på landet.
Šnipiškės har problem: Markpriserna är på väg upp med raketfart och idyllen hotas av skyskraporna i Europa-området strax intill. Titta noga på Jörgen Städjes bilder från 2005, för om några år finns denna bebyggelse inte längre, om ens nu.
Handelscentret Šnipiškės, Vilnius
Bild: Wikimedia Commons
Läs också >> Vilnius – barockens pärla
Det landsomfattande firandet av Litauens tusenårsjubileum började i måndags, den 6 juli 2009. För många blir festen ett avbrott i den kris som präglar livet i de baltiska staterna.
I den tyska Quedlinburg-krönikan berättas om den kristne missionären Sankt Bruno som överfölls och dödades av “hedningar” vid Litauens ryska gräns. Detta är det första bekräftade omnämnandet av landet.
1795 sveptes Litauen bort från kartan av Ryssland och Österrike-Preussen. Fram till första världskriget var sedan Litauen en provins inom det ryska imperiet, som krossade litauernas nationalism och förbjöd deras alfabete. Efter den ryska revolutionen förklarade Litauen sig självständigt 1918, men friheten blev kortlivad: Sovjetunionen invaderade Litauen 1940, Nazi-Tyskland invaderade 1941 och Sovjetunionen kom tillbaka igen 1944.
Litauen vann slutligen självständighet i augusti 1991 och kan nu starta sitt andra årtusende på ett bättre sätt än någonsin tidigare; genom sitt medlemskap i EU och Nato så har Litauen i dag mer än 30 allierade.
Tusenårsjubileet firas med en kombination av gatufest och officiella ceremonier. Ett antal prominenta gäster är inbjudna, däribland monarkerna från Sverige, Norge och Danmark samt presidenter från näraliggande stater.
Läs mera >> om hur Litauen firar 1000-årsjubileum
I Svenska Dagbladet visas en bildspecial från firandet i Vilnius med kung Carl Gustaf och drottning Silvia, kung Harald (Norge), drottning Margrethe (Danmark), president Valdas Adamkus och fru Alma Adamkiene (Litauen) och kardinal Angelos Sadamo utanför katedralen.
Läs mera >> om det förtrollande Litauen (på svenska)
Läs också (på engelska) >> Programme of major events celebrating the Millennium of Lithuania
[Text: Svenolov Lindgren]















Kristinehamn

